JUNI - sommarmånad
- Elle
- Kepheus
- *Erasmus (Runstaven: Ett navare, en gryta, en stav, en väg) = marknad, slöjd
- Kassiopeia
- *Bonifacius (Runstaven: En fågelunge, en biskopsstav)
- Andromeda *flaggdag*
- ODAL
- *Medardus Metardagen (Runstavsbild: en metkrok, en vindruva)
- Nyx
- Erybos
- Hypnos
- *Eskil (yxa, grep, metkrok, hjul - gamla solståndet)
- * Thanatos
- Juno
- * Vitus (Ullsax)
- Silvervit och Lillvacker
- * Botulf (R: En rova, en bok, en lie)
- Västre
- Frigg
- Balder
- Hermod (B: Gott att spela kort och tärning)
- DAG (B: Gott att tvätta sig i dagg)
- Modgunn
- *Midsommarafton (R:midsommarstång, sol, lammet och fanan) (B: Lär dig spela av näcken, gå till en korsväg)
- Pyramus
- Gylfe
- FÄ
- Ixion
- *Petrusdagen (R: En blomsterkvast, nyckel, och ett svärd) blomstren bör upptas och förvaras till läkemedel. St. Peder och St. Paul, petersmässa, petersvaka, persok, en av de äldsta kyrkofester från 5 århundradet
- Sjörån
3 juni; gryta
Detta ansluter till föregående text den 31 maj. Grytan är för att valkyriorna hade hand om
bordbonader i Valhall. De betjänade hjältarna i Odens sal, där de satt i evigt gästabud. Grytan
i Valhall heter Eldhrimner och här kokas grisen, Sæhrimner varje dag. Runstavsbilden är för
denna gryta.
Kyrkans text ansluter till Valhallsundren, då det heter 2:a söndag efter Trefaldighet (Luk
14):
"Det stora gästabudet".
Psalmen (256) som nu sjungs, bör också jämföras med
de stupade hjältarna i Valhall:
"Allt är redo, fallna släkte".
3 juni; en väg
Vägen är för det att Oden uppmanade sina tjänarinnor,
valkyriorna, att rida ut längs vägarna och föra de stupade till
Valhall, såsom det sägs i Vøluspá 31.
I evangelieboken nämns liknande saker den 2:a söndagen efter Trefaldighet, Luk. 14, i Det stora gästabudet:
"Gå strax ut på gator och gränder i staden och för hit in fattiga och krymplingar.."
"Gå ut på vägar och stigar och nödga människorna att komma hitin…"
8 juni; en metrev
Det är för stjärnbilden; Fiskarnas band.
Dagen kallades i folktron "metardagen" och det hette: "fisken nappar bra".
Dagens helgonnamn Medardus ( ✝ 560) är en ordlek på "meta"41 men framför allt på
*medh "honung, mjöd" o.s.v.
8 juni ; vindruva eller klase vindruvor = mistel
Dagens helgonnamn, Medardus, är för att romarnas stora vinfest i slutet av september var
Meditrinalia. Vinet som ställdes på linje med mjöd kommer av roten för honung *medhu, sanskrit madhu "honung".
Både kyrkan och runstavs-uttolkare har missförstått vindruvsklasen på Medardus den 8
juni. Det finns inga vindruvor i norden och runstaven har aldrig bilder på det som kommer
40 Hos Ptolemaios i Abu Masars "Grosse Einleitung", Boll 1903:499
41 Även Methardi
Gryta
Druvor
Metspö
från romarna, såsom: kål, spenat, päron, plommon, körsbär utan endast sådant som kommer
från de gamla indoeuropéerna; äpple, ärtor, bönor, ax, rovor, humle, nötter m.m.
Därför är förklaringen "druva" fel. Bilden förställer istället en mistel. Trädet har bär som
sitter i klasar på samma sätt som druvor. Misteln växer i norden.
Här betyder misteln att Balder blev dödad av en mistelgren, som skötas av Höder på anvisning av den lömske Loke. Midsommar firades som en sorgefest, fordom till minne av Balders död och likbegängelse.
12 juni; en dynggrep
Dynggrepen erinrar om, att den 12 juni förr var solstånds-dag och att Vintergatan vid dagjämningstider troddes komma ner till jorden. Underbyggarna klagade liksom vid jul över att
stallet stod över deras bostad och bonden uppmanades att flytta stallet. Vid jul ledde detta till
den s.k. måkningen, som innebar att man med en dynggrep kastade ut gödsel ur stallet (för
grannen).
12 juni; ett hjul
Detta var solståndsdagen, då man ansåg att världen hade förbindelse med underjorden. Det
beskrivs hos Ovidius, hur Juno gick ner i underjorden. Där fanns Ixion och hans hjul43. Både
sommar - och vintersolståndet markerades i runstavarna med ett hjul.
I norden var det näcken som räknades till de fördömda och som vid Lucia, Tomas och
midsommar gick i kvarnrännan, stoppade kvarnhjulet och annat liknande.
13 juni, ett svin
Detta var Sährimner. Valhallsgrisen som
slaktades på nytt varje dag. Förbindelsen med
Valhall var för solståndet eller för de föregående
dagarna, den 3 juni en gryta, vilken var eldhrimner, vari grisen koktes.
Skall man upprätthålla bilden av underjorden
från föregående dag så är grisen den i folktron
bekanta Gloson, ett odjur ur helvetet som var ytterst fartigt att möta.
Midsommar44 och jul gick man årsgång, det var ett sätt att få se in i framtiden. Man riskerade dock att möta ett farligt monster som kallades glo-so eller glup-so.
Glo-son beskrevs som en stor sugga med taggar på ryggen. Hon försökte springa mellan
benen på den hon mötte och spränga vederbörande, så att man vid ett sådant tillfälle skulle
hålla ihop benen.
15 juni; en ullsax
Tiden gick nu in i Väduren och gamla midsommar som låg tidigare än dagens, markerade
Väduren med en ullsax.
Väduren var ett gyllene skinn och det indoeuropeiska namnet var *sep-tem "det heliga
eller gyllene skinnet".
Grekerna menade i Historia Trojana, att Jason färdats till Kolchis vid Svarta havet för att
hämta det gyllene skinnet som var upphängt i Ares lund. Väduren hade blivit offrad och kvar
fanns endast detta gyllene skinn.
Dynggrep,
svin
I folktron skulle man i likhet med Jasons jakt efter guldskinnet nu, vid midsommars tid, gräva skatter. Skatten som
kanske var en kruka med pengar lät sig ofta förvandla till ett
horndjur.
16 juni; ett brädspel Brädspelet som finns i Rudbecks runstavar förställer Fiskarnas stjärnbild.
17 juni; en rova Det hette att man nu skulle så rovfrön. Runstavsbilden erinrar om sagan hos Grimm: Den stora rovan. 47 17 juni; ett får Det är samma som ullsaxen den 15 juni. 17 juni; en lax Laxen erinrar om Balderssagan i ty, att Loke som anstiftat Balders död, försökte gömma sig i en Lax´s skepnad, men blev gripen av Tor och lagförd. Den 17 juni var gamla lagtingsdagen i hela Norge.
22 juni; ett timglas Timglaset är för tiden, då solen stiger högst på himlen. Ute i Europa var det nu solståndsdag. 22 juni, många kors Korsen är för helgonen, som ofta blev de förkristligade gamla hedniska gudarna. Den 1 november motsvarar korsen i runstaven de helgon som nu skulle kämpa mot dödsrikets andar. Världens undergång stundade. Vid midsommar kommer de dödas värld ner till jorden och nu berättades sägnen om de dödas julotta. En människa kommer in i de dödas julotta, där de döda om midsommarnatten församlar sig i kyrkan. Ovidius berättar om hur Juno kom ner i Hades och vad hon fick se: "Här irra omkring utan kött eller ben blodlösa gestalter. Många syssla med det, som var deras yrke i livet, andra bestraffades på olika sätt med plågor och pina."
24 juni; lamm och fana Detta är lammet som talades om under den 15 juni. Det gyllene skinnet som var upphängt i Ares lund, var en eftertraktad skatt och gav upphov till skattsägner även i norden. Det motsvarade Vädurens stjärnbild (20 juni - 24 juli). Fanan är stjärnbilden Vexillen. Tyvärr uppgår denna stjärnbild inte i Väduren utan i Stenbocken.
Kristi himmelfärdsdag skulle man enligt folktron bära vexiller mellan kyrkorna. Kristi himmelfärdsdag kan utan vidare förläggas till den intilliggande stjärnbilden Vattumannen (20 april - 19 maj). Att kyrkan denna dag helgar Johannes döparen beror på dennes likhet med Orion50. Johannes stod i vattnet och var född av gamla föräldrar genom magisk konception. Då Johannes såg Jesus, sade han: "Se, Guds lamm". Detta är ju ingen orsak att sätta in Johannes som ett lamm, då det är Jesus som här tänktes vara ett lamm. Orion kan uppgå i Väduren. Romarna Manilius och Firmicus ansåg båda, att Orion uppgår i Väduren. 24 juni; majstång Majstången betyder, att de döda som nu bo i Hyperboréernas rike, bekransade, förlusta sig i en evig sommar, under dans och sång. Sjukdomar äro dem fjärran. Majstången härstammar, som namnet visar, från den 1 maj, då man gjorde ett majträd av nyligen utslagna löv. Namnet maj betyder enligt Ovidius "de gamla". Den 1 maj var åldermansstämma och man ser på sagorna att det utvecklade sig från "de gamla" till "de tankspridda" till "idioter"51. Nära släkt med dessa motiv är sagor såsom Tälje tokar, i Finland; Bembölingarna. 52 Hit hör gökdagen den 25 april, ty göken troddes komma från Hyperboréerna. Man skulle nu ta en gök, dvs dricka brännvin. De bekransade saliga, i norden einherjar, förlustade sig framför allt med att dricka. Hit hör också sedan att narra april, i England 1:a april "All fools day". I Sverige gällde också sista april som narrdag. Hyperboréerna som stjärnbild nära Pilen pekar ut april och maj som den ursprungliga tiden för att fira de saliga gamla.
29 juni; en blomsterkvast Växterna tänktes nu, vid midsommar ha särskilt läkande kraft och man sparade midsommar-daggen hela året för att bota sjuka. Naturen var förtrollad. Vissa forskare uppger att orsaken skulle vara, att Väduren var solens höjdpunkt (hypsoma) och Saturnus lägsta punkt. Saturnus skapar enligt astrologer förkylningar och ätande sår. 29 juni; en nyckel Underjords- och dödsguden Hades hade nyckeln som sitt attribut. I norden var det Loke, vars namn "stängaren" hör till samma rot som nyckel, fornsvenska lykil. Loke blev för mordet på Balder gripen och straffad. Han försökte gömma sig, men blev gripen genom ett stort fiskafänge med nät, där alla asarna deltog. Kyrkan har därför lagt in Luk. 5 Om det stora fiskafänget, där lärjungarna fiskar med nät, den 5:e söndagen efter Trefaldighet.
Dagen ägnades i kyrkan åt Petrus, som är den förkristligade dödsguden och som har övertagit dennes attribut, nyckel, stol och tupp.
