4.Ellefolk
(Danmark II,s 4)
En man i Humle såg en vacker sommardag klockan 2 en härlig jungfru, stå ett stycke borta vid vägen. Hon gick åt sidan in i en elleskog. Han hälsade, i det han red förbi, men fick intet svar. Då han ett ögonblick senare såg sig tillbaka, vände hon ryggen till och den var ihålig som ett degtråg.
5.Ellefolket lockar
(Danmark II s.11)
Om sommaren slängde ellefolk bort sköna nycklar, garn, på vägen, för att små barn skulle finna dem och taga upp, vilket inte bekom dem väl.
6.Ellefolket lockar
(Danmark II, s.14)
En piga i Höje mjölkade en sommar i en mark, där det var en elleman, som ständigt för henne drev korna samman på étt ställe.Hon tyckte emellertid inte om den hjälpen och omtalade det hemma. Där var då någon, som rådde henne att mettaga en bit mat och bita på, medans hon mjölkade, men var gång hon hade bitit, skulle hon omsätta det på sin träskohäl. Detta råd följde hon, men då ellemannen såg det, spottade han flera gånger åt henne, löpte sin väg bort, och kom aldrig mer igen, men sedan var korna alltid utspridda över hela lyckan.
En piga från Trunderup, Kværndrup socken, som gick ut i marken (Nörremose) för att mjölka, träffade där alltid en liten gosse, som drev korna samman för henne, så att det var lätt att få dem mjölkade. Men då denna pojke härstammade från ellefolket, var hon inte riktigt glad åt det, likväl, och där var då någon som rådde henne, att hon skulle taga en bit mat med sig osv...
